Ekstas energikick - 18 november 2009

För tredje året har Eksta delat ut sitt stipendium,

Ekstas energistipendium till Ivar Franzéns minne. Stipendiet delas ut på Ekstas Energikick, en dag som belyser innovationer och erfarenheter från energi- och miljöområdet och från fastighetsbranschen.

Eksta har under alla år haft ett tätt samarbete med högskolevärlden, framför allt Chalmers och Lunds Tekniska högskolor. Ekstas energistipendium till Ivar Franzéns minne är Ekstas sätt att återgälda högskolevärlden för deras insatser i Ekstas utveckling. Stipendiet riktar sig till studenter som gjort sitt examensarbete inom sektorn fastigheter och energi på Chalmers och i Lund.

 

 

Tre arbeten delar på 58.000 kr

2009 fick tre examensarbeten varsitt utnämnande.


 

1. Återvinning av Kajskjul 113 av Thomas Andersson och Daniel Olin.

De sökte ett bra och energieffektivt sätt att använda fastigheten som idag står tom i Frihamnen i Göteborg.



2. Utvärdering av Ekstas solvärmeanläggningar av Ulf Edelborg,

Sandra Olsson och Erik Samuelsson. Studenterna valde ut fyra referensfastigheter, Hammerö, passivhusen i Frillesås,

Nötegången i Särö och Guldvägen i Onsala. Man kunde konstatera att Eksta kan effektivisera sina anläggningar ytterligare och att det är ekonomiskt hållbart att investera i sol.

Detta visade sig extra tydligt i passivhusen, där man hade en täckningsgrad i anläggningen på 34%.

 

3. Kostnads- och miljöeffektiva uppvärmningssystem Johan Haglund och Marcus Hansson.

En analys för att hitta ett alternativ till fjärrvärme i kvarteret Vadden i Skövde.



Snudd på 100 % energi från alternativa energikällor


Eksta har hela tiden en strävan att bli effektivare i sin energihantering.

De två vikigaste åtgärderna för att minska energiåtgången är, enligt VD Lars Tirén, att öka effektiviteten och att byta material, t ex till solel, solvärme och spillvärme.

Idag har så gott som alla Ekstas fastigheter sin uppvärmning från alternativa energikällor: 60-90% av energin kommer från biobränsle, främst pellets och 10-38% från solen. Målet är att komma upp i 40% solenergi, vilket man är nära i sina passivhus i Frillesås.


Apelsinen byggs om

Inriktningen är klar när det gäller de fastigheter som tillkom genom sammanslagningen med Kungsbackabostäder.
Man kommer att arbeta likadant. Kvarteret Apelsinen, byggt 1978, kommer att byggas om och byggas till.
Tre huskroppar kommer att tillföras och man bygger på ytterligare en våning på de befintliga fastigheterna.

 -" Lägenheterna kommer att vara små och ha en hyresnivå som vanliga människor har råd med. Det är en bristvara idag", - säger Lars Tirén.

Energieffektiviseringen är viktig. Ekstas ambition är att kommer ner under 60 kWh per kvm och år med bibehållen komfort.


Hästgödsel pressas till energipellets

Eksta har i alla år legat i framkant för att testa nya idéer på energisidan. Man håller just nu på att testa möjligheterna att återanvända hästgödsel från gårdar i Halland. Gödslet, där spånet är den viktigaste beståndsdelen, pressas tillsammans med kutterspån för att få pellets med högt energivärde.

Att återanvända hästgödsel har också fördelen att man löser problemen med bortforsling och förbränning av gödslet.
Eksta söker lokala lösningar för att lösa det lokala kretsloppet.


 

Eksta hade återigen lyckats locka en meriterad föreläsare till sin Energikick.
Stefan Edman är förmodligen landet mest kände miljödebattör med flera böcker och tunga uppdrag bakom sig, bl a som sekreterare i Göran Perssons oljekommission.

 Stefan Edman pekade på människans överexploatering av ekosystemet och gav ett par exempel. I USA har man sett att antalet pollinerande bin minskat kraftigt vilket slår ekonomin i spillror för fruktodlare och den förädlande industrin.

- Vi lever på kredit. Vi tar ut alldeles för mycket naturresurser utan att ersätta det vi tar ut. Vi ökar vår miljöskuld. Det är som att ta ut det förräntande kapitalet från banken. Till slut finns det ingenting kvar som kan växa.

Stefan Edman: "Vi lever på kredit"

Kunskaps- och tekniktillväxt

Vi börjar få prislappar om vi inte ställer om. Nicolas Stern, före detta ekonom i Världsbanken, har räknat ut att det kostar 1% av världens BNP i form av forskning och förberedande energieffektivitet att hejda uppvärmningen.

 Världsbanken menade i ett uttalande i september att klimatomställningen i utvecklingsländerna skulle kosta 0,3% av världens BNP. Det är en livförsäkring för jorden, enligt Världsbanken.

 - Den politiska beredskapen är bättre än för fem år sedan, menar Stefan Edman. Men vi behöver komma över puckeln för att vi skall se vinsterna.


Köpenhamnmötet

Att jordens temperatur skiftar är naturligt, den handlar om fysikaliska förändringar på grund av jordaxelns lutning. Men man kan också konstatera att människorna påverkar, med effekt att klimatet förändras snabbare än tidigare. Temperaturökningen har accelererat och halten av koldioxid har ökat drastiskt sedan industrialismens startade. Vi har haft för dålig teknik när vi ökat välfärden.

Världens forskare och politiker diskuterar hur mycket varmare klimat som jorden tål. De flesta hävdar två grader.

 - Ökar medeltemperaturen mer än två grader kommer hela systemet i sken, enligt den mest rådande teorin. Men, menar Stefan Edman, det råder en debatt om det. Man vet inte helt säkert.

- Köpenhamnmötet har två utmaningar. Dels måste man hejda klimatuppvärmningen att öka mer än två grader. Dels måste man få kurvorna för koldioxidutsläppen att vända ner senast 2015.

USA är det land i världen som släpper ut mest koldioxid, 20 ton per år att jämföras med t ex Sverige som släpper ut 7 ton, Indien 1,2 ton och Kina 5 ton per år. USA behöver göra mest, men Obama möter ett stort motstånd på hemmaplan.

- Det är en svår fråga, det handlar om rättvisa. Hur stor plats får utvecklingsländerna ta?

Många länder är beredda att minska sina utsläpp, men man vill se att USA ställer upp.

- USA är avgörande, det är en politisk rysare.

Hopp för Amazonas

Skogen och lantbruket är centralt om man skall lyckas minska koldioxidutsläppen. Om man tar bort skog utan att ersätta den, ökar koldioxidutsläppen.

 

- Brasiliens president Lula da Silva är ett ljus i mörkret, säger Stefan Edman. Lula hävdar att det måste bli ett slut på skövlingen av Amazonas. Han tar fram järnnäven!

Klimatjordbruk är att skörda skogen när den är mogen och plantera ny skog. Gamla träd suger inte lika mycket koldioxid som unga träd.

Sveriges fordonsflotta sämst i Europa

Sveriges fjärrvärme är ganska unik och vi har smart byggda fastigheter. Det gör vi bra. Men vi är bland de sämsta med vår fordonsflotta. Sverige har 4,2 miljoner personbilar som drar 0,82 liter per mil. Det är sämst i Europa.

 - Men det kommer en förändring nu. 2030 tror man inom Volvo att vi har elektrifierat fordonsflottan.

- För att lyckas behöver vi mycket och långsiktigt riskkapital, för att investera i klimat- och energieffektiva lösningar. Och vi behöver en varsammare livsstil och en konsumtion som skapar tillväxt. En konsumtion som är vänlig mot naturen, avslutar Stefan Edman.