Lönsam solenergi och energieffektiviseringar

För fjärde året arrangerar Eksta en dag i energins tecken - Ekstas Energikick.

En central del i dagen är utdelningen av Ekstas energistipendium till Ivar Franzéns minne. I år gick stipendiet till två arbeten, ett från Högskolan i Helsingborg och ett från Lunds Tekniska Högskola.

På Energikicken belyser Eksta ämnet energi ur olika synvinklar. I år låg fokus på lönsam energieffektivitet och lönsam solenergi. Två delar som är helt centrala i Ekstas förvaltning sedan 70-talet.   

Ekstas nye VD, Christer Kilersjö inledde dagen. På temat Ny på jobbet refererade han till sina två företrädare, Ivar Franzén och Lars Tirén.

- Ivar satte ribban enormt högt, världsrekordhöjd! Och han klarade det. Sen hoppade Lars ännu högre.

Christer lovade publiken att han skulle utmana Ivars och Lars prestationer.

- Och alla som känner mig vet att jag har grovt svårt att förlora.

Ekstas kommer att fortsätta sin satsning på energieffektiva och energikloka hus.

Fram till 2013 planerar man att bygga 330 energieffektiva bostäder.

Tar passivhusen till stan

Sedan sammanslagningen med Kungsbackabostäder har Eksta också fastigheter i de mer centrala delarna av kommunen. Just nu projekterar man för en ombyggnad och en förtätning av kvarteret Apelsinen på Rosengatan. Tre nya fastigheterna med totalt 21 hyresrätter kommer att byggas enligt passivhusstandard. Hyresrätterna är framför allt 2:or på runt 54 kvm. Ambitionen är att hålla hyran på en nivå, som är rimlig för många. De befintliga fastigheterna renoveras, för att avsevärt minska energianvändningen.

Heberg – byggs med solenergi

Pärlan i de planerade projekten är Heberg i Vallda, där Eksta tar energieffektivitet och energiklokhet ytterligare ett steg. 100 nya bostäder planeras. Området skall vara ett så kallat plusenergiområde, dvs husen skall producera mer energi än man använder, och 40% av all energi skall komma från solen. Det är en utmaning nog. Men det som gör Vallda Heberg till ett speciellt projekt är energiförsörjningen under själva byggnationen. Från första spadtaget till färdigställande skall all utrustning som används drivas med solenergi.

Christer Kilersjö har redan placerat ribban på ny världsrekordhöjd.

Renovering av miljonprogramshus - Mustafa Al Hamami 25.000 kronor

Den första av Ekstas stipendiater, Mustafa Al Hamami från högskolan i Helsingborg, har gjort en fallstudie på en fastighet i Kristianstad från miljonprogrammets dagar. Studien är högintressant, då 25% av Sveriges bostadsbestånd kommer från denna tidsperiod. Fastigheterna är generellt i stort behov av omfattande renoveringar, vilket också pågår på många håll i landet. Sättet man gör det på varierar dock i hög grad.

De aktuella husen byggdes mellan 1972 och 1978. Det är loftgångshus i tre våningar. Husen är i dåligt skick med kraftigt energiläckage som ett av problemen. Al Hamami redogjorde för den renovering som byggbolaget beslutat om med bland annat tilläggsisolering, byte av de flesta fönster och dörrar, inglasning av våning två och tre och nytt sadeltak med isolering av lösull. I sin studie jämförde Al Hamami energianvändningen i tre fall:

1.       Oisolerat

2.       Isolering enligt byggbolagets beslut

3.       Ytterligare isolering (hypotetiskt)   

Al Hamamis slutsats var att man hade kunnat minska köldbryggor ytterligare och därmed ökat energieffektiviteten om man bytt samtliga fönster, tilläggsisolerat våning två och tre på entréfasaden och valt att glasa in även första våningen alternativt isolerat bättre på vissa kritiska punkter vid marklägenheterna.   

Varför genomförs inte lönsamma energieffektiviseringar?

Louise Hammarberg och Christer Gerdin - 25.000 kronor

Det andra arbetet som belönades med Ekstas energistipendium var Louise Hammarbergs och Christer Gerdins studie av fastighetsbranschens ovilja att genomföra energieffektiviseringar, trots att det bevisligen är lönsamma investeringar.

 
EU och Sverige har ett mål om att minska energianvändningen med 20% till 2020 och 50% till 2050. Fastigheterna i Sverige står för 36% av Sveriges totala energianvändning. Största delen av dessa fastigheter är bostadsfastigheter. Fokus idag ligger på energieffektiv nyproduktion, men detta utgör enbart 1% av bostadsbeståndet. En tredjedel av nuvarande bostadsbeståndet byggdes 1961-75, under miljonprogrammet och är i de flesta fall mycket energiineffektiva fastigheter med en förbrukning på 220 kWh/kvm att jämföra med nybyggnadskraven på 85 kWh/kvm.

Hammarbergs och Gerdins studie visar att en fastighetsägare, genom att ta ett helhetsgrepp på fastighetens renovering, har en potential att spara 1 MSEK på en tioårsperiod. Den fastighetsägare som nöjer sig med att göra de enklaste åtgärderna sparar 390 kkr på samma tidsperiod.

Orsaken till att dessa, till synes självklara beslut, inte fattas, är flera: 

Ett långsiktigt ägande och förvaltande är en förutsättning för att en fastighetsägare skall vara villig att investera. 

 Energikonsultens rapport och fastighetsägarens behov överensstämmer inte. Man pratar förbi varandra. Den privata fastighetsägaren upplever inte att energideklarationen förmedlar någon ny kunskap. 

 För att investeringar i en hyresfastighet skall löna sig, måste de boende förändra sitt beteende. Detta kan inte fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen styra och därmed finns en ovilja att gå in med investeringarna.   

Ökad kunskap bland fastighetsägare, större lyhördhet från konsulterna

Hammarbergs och Gerdins förslag på lösningar är flera:

Öka kunskapen hos fastighetsägarna, bl a om värdestegring av energieffektiva fastigheter.

Bättre lyhördhet från konsultbranschen

Bättre paketering av energiåtgärder, för att få med sig fler åtgärder

Skapa engagemang och incitament för att de boende skall ändra sitt beteende.

För att komma åt punkterna ovan har författarna utformat en ekonomisk modell, som visar att investeringarna av den här typen är lönsamma och möjliga att genomföra. Gerdin och Hammarberg påpekar också det nödvändiga i att ha en analys- och kommunikationsplan, för att överbrygga informationsgapet mellan konsult, aktör och brukare.

Ingen äger solstrålen

Solenergin är billig! Ingen kan påstå sig äga solstrålen! Med dessa två inledande budskap startade Lars Andrén, ordförande i Svenska Solenergiföreningen, sin föreläsning.

- Priserna på el, olja och naturgas ökar markant medan solenergin har hållit tillbaka priserna på pellets och fjärrvärme. Solen kostar inget. De företag som varit förutseende att investera i solenergi, kan glädja sig åt mycket låga energikostnader.

Solel är än så länge inte ekonomiskt självbärande. Det kräver bidrag. Men ett sätt att få det konkurrenskraftigt är att utnyttja panelerna för sekundära funktioner, t ex balkongräcken och solavskärmning.

- Trenden är entydig, menar Andrén. Solenergins andel av energiproduktionen växer hela tiden. Europa ligger långt före Sverige och i Kina är utvecklingen enorm. Sverige har en jättepotential!

Men för att Sverige ska bli mer framåt måste investerarna tro på solmarknaden. Där spelar Eksta en viktig roll, säger Andrén.

- Eksta är en viktig kunskapsbärare. Man kan presentera projekt som fungerar och som är lönsamma. Eksta visar att solmarknaden är lönsam.       

Ett exempel på hur solenergin utvecklas är de kulvertar, som man kan bygga idag. Det innebär att man kan ha en solenergianläggningen i en fastighet och genom kulverten överföra energin till en annan fastighet.

- Fjärrvärmebolagen är inte helt förtjusta!

Ett annat exempel på ekonomiskt smarta lösningar är de takintegrerade solpanelerna för flerbostadshus. De är både taktäckning och solpaneler. Det är en materialeffektiv lösning som Eksta jobbar med sedan ett tag tillbaka och som man ser en tydlig lönsamhet av.

Andrén avslutade med att visa några exempel på hur arkitekter börjat utnyttja solpaneler i ny spännande design. Plötsligt tillför inte solpanelerna bara billig och miljövänlig energi utan också ett spännande arkitektoniskt uttryck. Fräckt, billigt och energieffektivt. Framtiden ligger onekligen för solenergin!